Käre värld. Jag sitter och lyssnar på debatt om den nya gymnasieskolan mellan en representant för Lärarnas Riksförbund och en ung rädd vänsterpartist.
"Men, det här cementerar ju bara KLASSINDELNINGEN i ett A- och ett B-lag (ju). Ska man behöva välja när man är FEMTON år (ju)? Ska man det? Va?"
JA, herregud... om man vet så pass väl som ändå MÅNGA elever gör redan när de är femton år att de inte kommer att läsa på högskolan så är det ett väldigt konstruktivt förslag att erbjuda dem en möjlighet att få utbilda sig till ett yrke direkt istället för att gå vägen om gymnasiet, komvux, någon kurs på folkhögskola och sedan kanske sex eller sju år senare få jobba till slut.
Alla vill inte gå på universitet.
Så enkelt är det. Alla ska inte fasas in i det heller. Alla människor är inte lika.
Det finns otroligt mycket saker som jag inte klarar av, men jag kan skriva uppsatser och vetenskapliga paper. Däremot kan jag inte spela teater, jag kan inte kakla ett badrum, bygga ett hus, rita en teckning eller på något sätt försörja mig på något som innebär att jag använder mina händer. Det går inte. Jag kan inte, mina händer duger ingenting till.
Tack gode gud för att möjligheten att välja ett studieförberedande paket fanns när jag valde till gymnasiet.
Ren tur att det inte var motsatsen som gällde.
Jag ska byta fack. Uä.
Nu jobb, i all evighet amen.
Amen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Mycket kloka ord.
Skicka en kommentar