Det finns en ny blog. Eftersom jag måste inse att jag borde ta mitt shit together och sluta vara så offentlig nu när jag ändå är lärare och allt är den nya blogen en smula hemlig. Den är inte skithemlig och man kan säkert genom små ipspårningar och grejer upptäcka att det är jag som står bakom den. Men ändå.
Vill man veta den nya adressen är man välkommen att skicka iväg ett litet meddelande på msn eller maila till walker.liden[at]spray.se.
Jag väljer att skriva blog med ett g eftersom det egentligen stavas så, även om det ser galet ut i bestämd form på svenska.
Nu blir det jobbigt att samla ihop alla inlägg här. Hu.
Adieu.
17 februari 2007
16 februari 2007
Galen
Nu är måttet ta mig fan rågat. Jag ska flytta min blogg. Antingen flyttar jag den till Aftonbladet eller nåt annat kommersiellt eller så gör jag en egen hemsida för blogger går mig fan på nerverna.
GAAAH.
Återkommer med ny adress.
GAAAH.
Återkommer med ny adress.
14 februari 2007
Müde
O min lilla je, hur kan man vara så trött? Jag orkar inte ens räta på ryggen... jag är bara beredd på att lägga mig igen. Men det kommer inte att hända... nej nej. Idag ska jag nämligen jobba och sen ska jag leka och sen ska jag få sova.
Men då, gott folk. Då ska jag sova väldans väldans länge för sen har jag mina lediga dagar. Hoho.. det är inte så jobbigt att jobba 50%, däremot kommer det att vara jobbigt när lönen kommer. Men nåja.
Alla hjärtans dag idag, oi.
Jag konstaterade igår att det är för första gången på åtta år som jag har en gosse på denna dag, fast det är skitsamma, för det är inte honom jag ska äta middag med idag. Det är sannerligen ett kommersiellt jippo och egentligen bara fjant. Om jag vill köpa alla hjärtans dags-kort så kan jag väl göra det för halva priset imorgon istället... Mein gott.
Nu måste jag gå till bussen.
Trött.
Men då, gott folk. Då ska jag sova väldans väldans länge för sen har jag mina lediga dagar. Hoho.. det är inte så jobbigt att jobba 50%, däremot kommer det att vara jobbigt när lönen kommer. Men nåja.
Alla hjärtans dag idag, oi.
Jag konstaterade igår att det är för första gången på åtta år som jag har en gosse på denna dag, fast det är skitsamma, för det är inte honom jag ska äta middag med idag. Det är sannerligen ett kommersiellt jippo och egentligen bara fjant. Om jag vill köpa alla hjärtans dags-kort så kan jag väl göra det för halva priset imorgon istället... Mein gott.
Nu måste jag gå till bussen.
Trött.
9 februari 2007
Erbjud mig!
Coolt. Jag skrev till Compeed igår och meddelade att jag var mycket nöjd med deras produkt, Munsårsplåstret och sa också att jag hädanefter skulle bli deras inofficiella talesperson eftersom deras produkt är så himla bra.
Som tack hade jag redan idag på posten en förpackning munsårsplåster (ca 70kr), en förpackning skavsårsplåster (ca 70kr) och två små krämförpackningar som jag aldrig sett förr men det ska tydligen användas för torr och sprucken hud. Mycket bra kundkontakt.
Coolt... jag kanske skulle skriva till fler saker och meddela att deras produkter är bra. Hm... Gliss är ju helt klart det särklassigt bästa shampot och balsamet. Extra gör gott tuggummi, Polly gör gott godis, haha, IKEA gör bra möbler. Ska man kanske skriva till dem?
"Kära IKEA,
Era sängar är de skönaste jag någonsin har provat. De är dessutom väldigt snygga och framför allt får man inga mardrömmar i dem. Hädanefter ska jag alltid tala gott om era sängar inför släkt och vänner.
Mvh /Helena"
Vad tror ni?
Eller man kanske skulle skriva till Nokia? Hoho. Jag har för övrigt fått veta att om en månad (30 dagar) kommer jag att få byta min äckliga, vidriga fulfan till telefonjävel. Gud så trevligt det ska bli. Jag uppmanar alla telecomföretag att erbjuda mig saker mellan nu och den 7:e mars, annars tar jag det erbjudandet jag får från 3. Det är inte ofta man vill bli påhoppad av försäljare, men nu vore det faktiskt trevligt. Erbjud mig en fin Nokia för 0 kronor och låga minutpriser och fasta avgifter. Go ahead.
Jag uppmanar er vanliga människor som inte har kommersiella intressen att kolla på http://haa.bilddagboken.se. Jag har fotat min dag. Hejsvej.
Dagens dravel
NEJ, vad jag skäms. Åre som är mitt hjärta arrangerar VM och ställer funktionärer i backen mitt framför Ted Ligerty... inte alls bra. Pinsamt. Jag ville ju att Åre skulle arrangera detta exceptionellt, men det verkar bara bli ett godkänt betyg med alla förseningar och allt. 8(
Jag måste komma ihåg att språkinställningen blir engelska om jag råkar komma åt shift+€. Note to self: för att ställa tillbaka till svenska: shift+€ igen.
Extremt irriterande när det blir så. Ja.
Det är lite av en snöstorm utanför... åh så fint och eftersom jag bor bland en massa kullar och grejer så känns det nästan som Jämtland. Ibland blir jag väldigt hemsjuk, nu är en sådan tidpunkt. Det är väl antagligen för att det 1. går VM hemifrån och 2. jag har flyttat och vet inte riktigt var hemma är. Det ordnar sig nog snart. Ja.
Igår var det Stanza, väldigt trevligt med litteraturläsning, öl och mys (i mitt fall vatten, men ändå). När jag kom hem upptäckte jag det som alla andra har upptäckt tidigare, nämligen att Anna Nicole Smith gått och kolat. Hm... hon verkar ha levt ett väldigt konstigt liv... jag undrar om hon fick alla sina pengar från den där miljardären. Hoppas det. Synd om bäbisen som hon precis har fått, fast å andra sidan är det kanske bättre att förhållandena för den (henne) stabiliseras medan hon är mycket liten istället för långt senare.
Knasig värld.
Jag har skickat iväg en massa spontanansökningar till friskolor i Malmö-Lundområdet. Jag har skickat till Kunskapsgymnasiet, John Bauergymnasiet, Cybergymnasiet, Lars-Erik Larssongymnasiet, Humanus och Procivitas och jag ska skicka till några till via snigelpost eftersom det inte fanns någon bra e-mailadress till rektor på dessa skolor.
O det vore trevligt ifall jag fick ett jobb på ett gymnasium med mina ämnen och på en skola som inte mjölkade sin personal till löje. Det vore trevligt att få in fötter någonstans och få vikariera under de dagar i veckan som jag inte jobbar (om inte annat så för att kunna få pengar att leva på) men det verkar jag inte få. Hm.
Nu ska jag gå och handla kattsand. Jag hade planerat att inte gå mer än sju steg idag, men det har redan gått åt fanders.
Jag måste komma ihåg att språkinställningen blir engelska om jag råkar komma åt shift+€. Note to self: för att ställa tillbaka till svenska: shift+€ igen.
Extremt irriterande när det blir så. Ja.
Det är lite av en snöstorm utanför... åh så fint och eftersom jag bor bland en massa kullar och grejer så känns det nästan som Jämtland. Ibland blir jag väldigt hemsjuk, nu är en sådan tidpunkt. Det är väl antagligen för att det 1. går VM hemifrån och 2. jag har flyttat och vet inte riktigt var hemma är. Det ordnar sig nog snart. Ja.
Igår var det Stanza, väldigt trevligt med litteraturläsning, öl och mys (i mitt fall vatten, men ändå). När jag kom hem upptäckte jag det som alla andra har upptäckt tidigare, nämligen att Anna Nicole Smith gått och kolat. Hm... hon verkar ha levt ett väldigt konstigt liv... jag undrar om hon fick alla sina pengar från den där miljardären. Hoppas det. Synd om bäbisen som hon precis har fått, fast å andra sidan är det kanske bättre att förhållandena för den (henne) stabiliseras medan hon är mycket liten istället för långt senare.
Knasig värld.
Jag har skickat iväg en massa spontanansökningar till friskolor i Malmö-Lundområdet. Jag har skickat till Kunskapsgymnasiet, John Bauergymnasiet, Cybergymnasiet, Lars-Erik Larssongymnasiet, Humanus och Procivitas och jag ska skicka till några till via snigelpost eftersom det inte fanns någon bra e-mailadress till rektor på dessa skolor.
O det vore trevligt ifall jag fick ett jobb på ett gymnasium med mina ämnen och på en skola som inte mjölkade sin personal till löje. Det vore trevligt att få in fötter någonstans och få vikariera under de dagar i veckan som jag inte jobbar (om inte annat så för att kunna få pengar att leva på) men det verkar jag inte få. Hm.
Nu ska jag gå och handla kattsand. Jag hade planerat att inte gå mer än sju steg idag, men det har redan gått åt fanders.
8 februari 2007
Fröken Smith
Knasigt... Anna Nicole Smith har gått och dött. Det var förvånande.
USA är i chock. Ojijoj.
Nu ska jag sova. Adieu.
USA är i chock. Ojijoj.
Nu ska jag sova. Adieu.
7 februari 2007
Rensa hjärnan
Idag har jag lite av en deppig dag... jag vet inte varför. Det har ju inte gått så mycket av dagen heller, så jag vet inte vad jag har att gnälla på egentligen.
Jag har lovat mig själv att jag inte ska ta med mig jobb hem i huvudet. Jag ska inte låta det påverka mig och jag ska inte ta till mig personligen. Jag har inte tagit till mig särskilt mycket, däremot finns det i mitt huvud hela tiden oc det STÖR mig att jag inte kan slå bort det.
Det är inte mina problem. Min uppgift är att undervisa, inte att pussla ihop trasiga familjer eller att uppfostra ungar som inte har fått någon uppfostran tidigare under 16 år. Det är inte min sak.
Men jag kan ändå inte låta bli att tänka på det.
Jag avskyr föräldrar som lär sina söner att det bara är kvinnor som ska diska, föräldrar som inte lärt sina ungar att vara tacksamma, föräldrar som behandlar sina barn illa och jag hatar att jag inte kan släppa det fast jag sitter hemma just nu.
Fanskap.
Nu jobb.
Jag har lovat mig själv att jag inte ska ta med mig jobb hem i huvudet. Jag ska inte låta det påverka mig och jag ska inte ta till mig personligen. Jag har inte tagit till mig särskilt mycket, däremot finns det i mitt huvud hela tiden oc det STÖR mig att jag inte kan slå bort det.
Det är inte mina problem. Min uppgift är att undervisa, inte att pussla ihop trasiga familjer eller att uppfostra ungar som inte har fått någon uppfostran tidigare under 16 år. Det är inte min sak.
Men jag kan ändå inte låta bli att tänka på det.
Jag avskyr föräldrar som lär sina söner att det bara är kvinnor som ska diska, föräldrar som inte lärt sina ungar att vara tacksamma, föräldrar som behandlar sina barn illa och jag hatar att jag inte kan släppa det fast jag sitter hemma just nu.
Fanskap.
Nu jobb.
6 februari 2007
Idiotiska folk
Käre värld. Jag sitter och lyssnar på debatt om den nya gymnasieskolan mellan en representant för Lärarnas Riksförbund och en ung rädd vänsterpartist.
"Men, det här cementerar ju bara KLASSINDELNINGEN i ett A- och ett B-lag (ju). Ska man behöva välja när man är FEMTON år (ju)? Ska man det? Va?"
JA, herregud... om man vet så pass väl som ändå MÅNGA elever gör redan när de är femton år att de inte kommer att läsa på högskolan så är det ett väldigt konstruktivt förslag att erbjuda dem en möjlighet att få utbilda sig till ett yrke direkt istället för att gå vägen om gymnasiet, komvux, någon kurs på folkhögskola och sedan kanske sex eller sju år senare få jobba till slut.
Alla vill inte gå på universitet.
Så enkelt är det. Alla ska inte fasas in i det heller. Alla människor är inte lika.
Det finns otroligt mycket saker som jag inte klarar av, men jag kan skriva uppsatser och vetenskapliga paper. Däremot kan jag inte spela teater, jag kan inte kakla ett badrum, bygga ett hus, rita en teckning eller på något sätt försörja mig på något som innebär att jag använder mina händer. Det går inte. Jag kan inte, mina händer duger ingenting till.
Tack gode gud för att möjligheten att välja ett studieförberedande paket fanns när jag valde till gymnasiet.
Ren tur att det inte var motsatsen som gällde.
Jag ska byta fack. Uä.
Nu jobb, i all evighet amen.
Amen.
"Men, det här cementerar ju bara KLASSINDELNINGEN i ett A- och ett B-lag (ju). Ska man behöva välja när man är FEMTON år (ju)? Ska man det? Va?"
JA, herregud... om man vet så pass väl som ändå MÅNGA elever gör redan när de är femton år att de inte kommer att läsa på högskolan så är det ett väldigt konstruktivt förslag att erbjuda dem en möjlighet att få utbilda sig till ett yrke direkt istället för att gå vägen om gymnasiet, komvux, någon kurs på folkhögskola och sedan kanske sex eller sju år senare få jobba till slut.
Alla vill inte gå på universitet.
Så enkelt är det. Alla ska inte fasas in i det heller. Alla människor är inte lika.
Det finns otroligt mycket saker som jag inte klarar av, men jag kan skriva uppsatser och vetenskapliga paper. Däremot kan jag inte spela teater, jag kan inte kakla ett badrum, bygga ett hus, rita en teckning eller på något sätt försörja mig på något som innebär att jag använder mina händer. Det går inte. Jag kan inte, mina händer duger ingenting till.
Tack gode gud för att möjligheten att välja ett studieförberedande paket fanns när jag valde till gymnasiet.
Ren tur att det inte var motsatsen som gällde.
Jag ska byta fack. Uä.
Nu jobb, i all evighet amen.
Amen.
4 februari 2007
Hoho
Linda Rosing:
Jag sov inte på tre nätter, det kliade i hela kroppen. På nätterna vaknade jag och fick panik.
Jag sov inte på tre nätter, det kliade i hela kroppen. På nätterna vaknade jag och fick panik.
Gulla inte
Jag kan inte förstå varför alla människor är så förtjusta i Anna Book. Hon sjunger som en
normal sångerska och hon gör ingenting speciellt för övrigt. Hon räddar inte aidssjuka barn
eller bygger hem åt hemlösa. Hon bara är. Hon är vansinnigt vacker och lite överviktig. Är
det därför folk gillar henne så mycket? Jag har läst på massa forum nu att hon är "söt" och
"gullig".
Är detta samma människor som skriver på sina bloggar "Jag vet att det egentligen är tabu
att säga sånt här, men jag tycker faktiskt att man ska skärpa sig om man är överviktig".
Samma människor som gör en minimal grimage åt stora människor de möter på stan. Samma
människor sitter hemma i sina soffor och tycker att det är så fantastiskt att en person kan
lyckas, trots sina "förutsättningar" (som bara skapas p.g.a. just dessa människor).Det är snällt att vara förtjust i och att hylla... men jag tycker att man ska göra det av
rätt anledningar. Inte för att gulla eller för att resonera "under förutsättningarna"-wise,
utan för att man verkligen beundrar det hon gör. Anna Book är en sångerska men ingen
musiker enligt min mening. De låtar hon har i sin portfolio är ingenting att skicka ut i
rymden och rösten är varken bättre eller sämre än en medelmåttig dansbandssångerska som
turnerar kring Värmland.
Nej usch, jag blir irriterad. Sluta gulla med henne (och se ned på henne) bara för att hon har ett midjemått på
över 100 cm. Hon är inte sin kropp, människor är inte sina kroppar, de är sina huvuden och
ingenting annat.
För övrigt var Addis Black Widow extremt roliga, Andreas Lundstedt vansinnigt dålig, den
där Money-låten växte lite och resten var jämna plågor, förutom Irma och Uno som jag tyckte
var mycket trallig.
Laddar ner nu, det tar vansinnigt lång tid.
Nu sömn snart.
Natti.
normal sångerska och hon gör ingenting speciellt för övrigt. Hon räddar inte aidssjuka barn
eller bygger hem åt hemlösa. Hon bara är. Hon är vansinnigt vacker och lite överviktig. Är
det därför folk gillar henne så mycket? Jag har läst på massa forum nu att hon är "söt" och
"gullig".
Är detta samma människor som skriver på sina bloggar "Jag vet att det egentligen är tabu
att säga sånt här, men jag tycker faktiskt att man ska skärpa sig om man är överviktig".
Samma människor som gör en minimal grimage åt stora människor de möter på stan. Samma
människor sitter hemma i sina soffor och tycker att det är så fantastiskt att en person kan
lyckas, trots sina "förutsättningar" (som bara skapas p.g.a. just dessa människor).Det är snällt att vara förtjust i och att hylla... men jag tycker att man ska göra det av
rätt anledningar. Inte för att gulla eller för att resonera "under förutsättningarna"-wise,
utan för att man verkligen beundrar det hon gör. Anna Book är en sångerska men ingen
musiker enligt min mening. De låtar hon har i sin portfolio är ingenting att skicka ut i
rymden och rösten är varken bättre eller sämre än en medelmåttig dansbandssångerska som
turnerar kring Värmland.
Nej usch, jag blir irriterad. Sluta gulla med henne (och se ned på henne) bara för att hon har ett midjemått på
över 100 cm. Hon är inte sin kropp, människor är inte sina kroppar, de är sina huvuden och
ingenting annat.
För övrigt var Addis Black Widow extremt roliga, Andreas Lundstedt vansinnigt dålig, den
där Money-låten växte lite och resten var jämna plågor, förutom Irma och Uno som jag tyckte
var mycket trallig.
Laddar ner nu, det tar vansinnigt lång tid.
Nu sömn snart.
Natti.
3 februari 2007
Välartade barn och onda kärringar
Haha.. jag har länge noterat att serviceyrken är långt ifrån det som namnet antyder, nämligen yrken där service ges. Det gäller speciellt kärringar bakom kassor av olika slag. Unga kvinnor och killar överlag är oftast trevliga och hjälpsamma, men kärringar arbetandes i butik är jag nästan rädd för. De är ofta så himla otrevliga, överlägsna och konstiga att man inte vill ha med dem att göra.
LAS visar sitt fula tryne i all sin prakt.
Därför blev jag så road av denna tjuvlyssning: http://www.tjuvlyssnat.se/2007/02/ett_modernare_t.html
Jag är elak. Men det var lustigt.
Jag var nyss och handlade och noterade ett så vansinnigt välartat barn att jag blir tvungen att skriva om det. Barnet var någonstans mellan 2-3,5 år och gick snällt omkring bredvid mammas och pappas vagn iklädd en mössa i fuskpäls och en liten kappa i fuskpäls. Hon såg ohyggligt söt ut. Hon gav knappt ett pip ifrån sig utan lyssnade bara snällt när föräldrarna förklarade vad de la i vagnen.
Sen var det dags för barnet att få välja sitt lördagsgodis och då tänkte jag att det skulle bli pip och skrik, men icke.
Barnet gick tillsammans med fadern fram till en del av hyllan och väntade på att pappan skulle berätta om godisarna. Han satte sig på huk bredvid barnet och berättade att det här var tuggummi, det här är fruktgodis i tablettaskar och det här är choklad. Barnet lyssnade uppmärksamt och sa sedan i ett frågande tonfall: "jag tror att jag vill ha den där". Pappan gav barnet tablettasken och istället för att börja tjuta om mer eller något annat blev barnet jätteglatt och sprang iväg till mamman och ropade "Titta mamma, jag ska få!".
Allt var frid och fröjd.
Gud så ljuvligt.
LAS visar sitt fula tryne i all sin prakt.
Därför blev jag så road av denna tjuvlyssning: http://www.tjuvlyssnat.se/2007/02/ett_modernare_t.html
Jag är elak. Men det var lustigt.
Jag var nyss och handlade och noterade ett så vansinnigt välartat barn att jag blir tvungen att skriva om det. Barnet var någonstans mellan 2-3,5 år och gick snällt omkring bredvid mammas och pappas vagn iklädd en mössa i fuskpäls och en liten kappa i fuskpäls. Hon såg ohyggligt söt ut. Hon gav knappt ett pip ifrån sig utan lyssnade bara snällt när föräldrarna förklarade vad de la i vagnen.
Sen var det dags för barnet att få välja sitt lördagsgodis och då tänkte jag att det skulle bli pip och skrik, men icke.
Barnet gick tillsammans med fadern fram till en del av hyllan och väntade på att pappan skulle berätta om godisarna. Han satte sig på huk bredvid barnet och berättade att det här var tuggummi, det här är fruktgodis i tablettaskar och det här är choklad. Barnet lyssnade uppmärksamt och sa sedan i ett frågande tonfall: "jag tror att jag vill ha den där". Pappan gav barnet tablettasken och istället för att börja tjuta om mer eller något annat blev barnet jätteglatt och sprang iväg till mamman och ropade "Titta mamma, jag ska få!".
Allt var frid och fröjd.
Gud så ljuvligt.
Dom har vart snygga som har vart rika
Jag vet inte vad jag ska ta mig till idag. Jag hade sett fram emot sändningar hemifrån och VM i alpint... but NOOOO, nu ska det tydligen blåsa 22 sekundmeter på skutan, därmed inga tävlingar. Bajs. Snooker först ikväll och skidskytte är ju kul, men sprint? Skit.
För att lägga tyngd på börda (haha, i-landproblem) är det sol ute och jag mår dåligt av att inte utnyttja denna sol och ta mig en promenad ner till stan. Men gör jag det? Nej! Jag orkar inte sminka mig och sätta på mig normala kläder. Jag vill ha mjukisbyxor och det känns inte ännu som om jag och Malmö är så pass tjenis med varandra än att jag kan kuta omkring i centrum med mjukispyxor med flyttsmuts på.
Så jag får väl sitta här. Man kanske kan gå ner till ICA om en stund och se om de har fått in fler av dessa extremt goda caffelattedrycker. Jag har blivit aholic på dessa.
Smask.
Jag har även blivit lite beroende, eller i alla fall road av Veronica Maggios låt "Nöjd". Man kan ju med lätthet säga att jag känner igen mig mycket väl i texten. Kanske inte just nu, men förr bestod mitt liv bara av sådana här tankar. Först gick jag omkring och trånade efter alla jag inte kunde få och sen när jag väl fick komma lite nära blev allt dåligt, det skrevs fult och sjöngs falskt som Maggio så vackert sjunger. Extremt bra text.
Aldrig nöjd, aldrig nöjd
Mm...
Usch, hur kunde jag dejta det där?
Att jag trodde det skulle fungera
Det började bra, men sen efter nån dag
Försvann all hans charm och han blekna
Det var inte den första i år
och definitivt inte sista
Det brukar bubbla från start
Med spännande prat
Romantiska möten med kyssar
Men sen tröttna jag direkt
Vilken äcklig andedräkt
Hans irriterande tics
Han är royalist
Jag förtjänar faktiskt något bättre
Jag lovar, jag kan fixa vem jag vill
Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
För lång eller kort eller smal eller bred
Jag vill hitta rätt men jag ser bara fel
Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
Ingen kan vara perfekt, det kan jag förstå
Men herregud, jag kan få bättre än så
Jag har verkligen provat med allt
Jag har träffat, för fan, hela världen
Från Paris till Shangai, slitna jeans och kavaj
Jag har till och med surfat på nätet
Men jag blir aldrig nöjd, nej, jag stör mig på allt
Han skriver så fult och han sjunger så falskt
Vilken läskig mustasch, alldeles för lat
Var är hans sinne för humor?
Nej, jag hittar ingenting
Ingen groda som blir min prins
Bara genomsnittsskräp, inte tillräckligt tät
Varför ska jag nöja mig med nåt mindre,
när jag vet jag kan fixa vem jag vill?
Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
För lång eller kort eller smal eller bred
Jag vill hitta rätt men jag ser bara fel
Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
Ingen kan vara perfekt, det kan jag förstå
Men herregud, jag kan få bättre än så
Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
Mm...
Dom har vart gamla, dom har vart unga
Dom har vart smarta, dom har vart dumma
Dom har jobbat på bank, dom har rest överallt
Jag har gett alla den chans jag har kunnat
Dom har vart snygga, dom har vart rika
Dom har vart stygga, dom har vart dryga
Men inte nånstans har det funnits nån man
Som lyckats få mig att mjukna
(Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
Mm...)
Dom har vart gamla, dom har vart unga
Dom har vart smarta, dom har vart dumma
För lång eller kort eller smal eller bred
Jag vill hitta rätt men jag ser bara fel
(Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
Mm...)
Dom har vart gamla, dom har vart unga
Dom har vart smarta, dom har vart dumma
Ingen kan vara perfekt, det kan jag förstå
Men herregud, jag kan få bättre än så
(Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
Mm...)
Dom har vart gamla, dom har vart unga
Dom har vart smarta, dom har vart dumma
För lång eller kort eller smal eller bred
Jag vill hitta rätt men jag ser bara fel
Aldrig, aldrig nöjd
Aldrig, aldrig, aldrig nöjd
Igår var jag och Nicklas och såg på The Queen. Vansinnigt bra film. Det var några saker som var lite töntiga och ibland syntes det lite väl väl att några av personerna tillskrivits vissa karakteristiska drag i sina personligheter och de drogs kanske lite för långt (Ex. Prins Philip) men överlag var filmen mycket vacker och bra. Väl värd sina pengar.
Vad som däremot inte var värt sina pengar var universums vidrigaste pizza efteråt. Vi gick till en pizzeria med levande ljus, dukar och grejer. Överlag ett ganska redigt ställe som verkade rätt bra. Inget hak alltså. Det började med att servitören gjorde sig lustig över beställningen, gav fel mat till fel person och glömde bort pizzasalladen. Det slutade med att jag trodde att jag skulle kräkas vid blotta tanken på den vidriga fettbadande pizzan som i princip bara hade en god egenskap och det var att basilikan var färsk. Dock bara en fördel i teorin eftersom basilika badandes i flottfett i vattenform inte blir så kul oavsett som den las på pizzan färsk eller torkad.
Nej fy för faun.
Idag är jag ensam. Lille N är på resa norröver (inte så långt, västkusten lämnas ej) och jag måste aktivera mig med nåt. Ett tag där funderade jag på att rita, men fann mig snabbt och tror att jag nu istället ska ta reda på alla mina dagboksinlägg i diverse communities och sedan stänga kontona.
Hejsvej.
För att lägga tyngd på börda (haha, i-landproblem) är det sol ute och jag mår dåligt av att inte utnyttja denna sol och ta mig en promenad ner till stan. Men gör jag det? Nej! Jag orkar inte sminka mig och sätta på mig normala kläder. Jag vill ha mjukisbyxor och det känns inte ännu som om jag och Malmö är så pass tjenis med varandra än att jag kan kuta omkring i centrum med mjukispyxor med flyttsmuts på.
Så jag får väl sitta här. Man kanske kan gå ner till ICA om en stund och se om de har fått in fler av dessa extremt goda caffelattedrycker. Jag har blivit aholic på dessa.
Smask.
Jag har även blivit lite beroende, eller i alla fall road av Veronica Maggios låt "Nöjd". Man kan ju med lätthet säga att jag känner igen mig mycket väl i texten. Kanske inte just nu, men förr bestod mitt liv bara av sådana här tankar. Först gick jag omkring och trånade efter alla jag inte kunde få och sen när jag väl fick komma lite nära blev allt dåligt, det skrevs fult och sjöngs falskt som Maggio så vackert sjunger. Extremt bra text.
Aldrig nöjd, aldrig nöjd
Mm...
Usch, hur kunde jag dejta det där?
Att jag trodde det skulle fungera
Det började bra, men sen efter nån dag
Försvann all hans charm och han blekna
Det var inte den första i år
och definitivt inte sista
Det brukar bubbla från start
Med spännande prat
Romantiska möten med kyssar
Men sen tröttna jag direkt
Vilken äcklig andedräkt
Hans irriterande tics
Han är royalist
Jag förtjänar faktiskt något bättre
Jag lovar, jag kan fixa vem jag vill
Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
För lång eller kort eller smal eller bred
Jag vill hitta rätt men jag ser bara fel
Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
Ingen kan vara perfekt, det kan jag förstå
Men herregud, jag kan få bättre än så
Jag har verkligen provat med allt
Jag har träffat, för fan, hela världen
Från Paris till Shangai, slitna jeans och kavaj
Jag har till och med surfat på nätet
Men jag blir aldrig nöjd, nej, jag stör mig på allt
Han skriver så fult och han sjunger så falskt
Vilken läskig mustasch, alldeles för lat
Var är hans sinne för humor?
Nej, jag hittar ingenting
Ingen groda som blir min prins
Bara genomsnittsskräp, inte tillräckligt tät
Varför ska jag nöja mig med nåt mindre,
när jag vet jag kan fixa vem jag vill?
Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
För lång eller kort eller smal eller bred
Jag vill hitta rätt men jag ser bara fel
Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
Ingen kan vara perfekt, det kan jag förstå
Men herregud, jag kan få bättre än så
Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
Mm...
Dom har vart gamla, dom har vart unga
Dom har vart smarta, dom har vart dumma
Dom har jobbat på bank, dom har rest överallt
Jag har gett alla den chans jag har kunnat
Dom har vart snygga, dom har vart rika
Dom har vart stygga, dom har vart dryga
Men inte nånstans har det funnits nån man
Som lyckats få mig att mjukna
(Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
Mm...)
Dom har vart gamla, dom har vart unga
Dom har vart smarta, dom har vart dumma
För lång eller kort eller smal eller bred
Jag vill hitta rätt men jag ser bara fel
(Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
Mm...)
Dom har vart gamla, dom har vart unga
Dom har vart smarta, dom har vart dumma
Ingen kan vara perfekt, det kan jag förstå
Men herregud, jag kan få bättre än så
(Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
Mm...)
Dom har vart gamla, dom har vart unga
Dom har vart smarta, dom har vart dumma
För lång eller kort eller smal eller bred
Jag vill hitta rätt men jag ser bara fel
Aldrig, aldrig nöjd
Aldrig, aldrig, aldrig nöjd
Igår var jag och Nicklas och såg på The Queen. Vansinnigt bra film. Det var några saker som var lite töntiga och ibland syntes det lite väl väl att några av personerna tillskrivits vissa karakteristiska drag i sina personligheter och de drogs kanske lite för långt (Ex. Prins Philip) men överlag var filmen mycket vacker och bra. Väl värd sina pengar.
Vad som däremot inte var värt sina pengar var universums vidrigaste pizza efteråt. Vi gick till en pizzeria med levande ljus, dukar och grejer. Överlag ett ganska redigt ställe som verkade rätt bra. Inget hak alltså. Det började med att servitören gjorde sig lustig över beställningen, gav fel mat till fel person och glömde bort pizzasalladen. Det slutade med att jag trodde att jag skulle kräkas vid blotta tanken på den vidriga fettbadande pizzan som i princip bara hade en god egenskap och det var att basilikan var färsk. Dock bara en fördel i teorin eftersom basilika badandes i flottfett i vattenform inte blir så kul oavsett som den las på pizzan färsk eller torkad.
Nej fy för faun.
Idag är jag ensam. Lille N är på resa norröver (inte så långt, västkusten lämnas ej) och jag måste aktivera mig med nåt. Ett tag där funderade jag på att rita, men fann mig snabbt och tror att jag nu istället ska ta reda på alla mina dagboksinlägg i diverse communities och sedan stänga kontona.
Hejsvej.
1 februari 2007
Kärringar och reklam
Jag måste göra lite reklam. För er som aldrig brukar ha munsår tror jag att detta kommer att te sig underligt, men för er andra tror jag att det kan verka sant. På bilden här bredvid har jag munsår. Det ser man med blotta ögat. Vad man inte ser är att jag är i den fasen när man vanligtvis brukar ha en mörk, ful och äcklig sårskorpa på läppen, det ser man inte. Jag har nämligen på mig ett sådant ypperligt, skitbra och megaeffektivt munsårsplåster som knappt syns och dom verkligen does the trick. Man kan sminka över det och då syns det knappt alls (om man inte står skitnära). Det är extremt bra. Det blir ingen sårskorpa, det sprids inte, det varar inte äckligt och man behöver inte kleta med dumma krämer och grejer som gör att man ser om möjligt ännu äckligare ut än man gör med bara såret.
Extremt bra. Reklam reklam: Compeed munsårsplåster heter det och jag uppmanar alla som någon gång har munsår att använda det, det är excellent (när man väl vant sig vid att ha en klisterlapp på läppen). Det sitter som berget och man kan äta och dricka med det. Det gör inte ont att ta bort och man har kvar det i åtta timmar (förutsatt att man inte duschar, för då tror jag det förlorar sin häftighet).
Idag var jag på Malmö högskola och träffade förhoppningsvis på kärringarna en sista gång. Eftersom jag inte orkar skriva vad som hände så lägger jag här in en logg:
Hå säger:
mig bra.. jag har haft en spännande dag idag
VP säger:
vad bra. berätta 8)
Hå säger:
jag fick veta att jag var underkänd på 1p på lärarutbildningen från helvetesterminen, så jag har bråkat med extremt otrevliga kärringar och grejer
VP säger:
har du fått rätt då?
Hå säger:
det skulle krävas intyg som tog "minst två veckor att skaffa", jag lyckades skaffa dem direkt, gick till en gubbe som verkade gilla mig, fick honom att skriva på det och skulle sedan lämna det till kärring. Kärring svarade inte när jag ringde på hennes dörr
Hå säger:
men så gick det ut någon och jag smet in och fann henne sitta där och stänga av intercomtelefonen
Hå säger:
"här är mitt intyg, nu är det LÄMNAT" sa jag och hon sa "hejDÅ"
VP säger:
haha
Hå säger:
inget "jaha" eller nåt, utan bara "hejDÅ"
VP säger:
mongokärring
Hå säger:
ja, det är fantastiskt hur de kan samlas där.. som om lärarhögskolan vore ett flugpapper för sånt där kärringmaterial
30 januari 2007
Exjobb ladies and gentlemen
Man kan inte direkt säga att denna uppsats är den som jag är mest stolt över eller den som jag tyckt varit roligast, men det är faktiskt denna som blivit mitt (vårt) examensarbete och denna erhöll betyget VG.
Det högsta 8)
Skåda själva:
http://dspace.mah.se/handle/2043/3436
Det högsta 8)
Skåda själva:
http://dspace.mah.se/handle/2043/3436
kollektivtrafik, kärringar och munsår
Imorse började jag känna lite så när jag var på jobbet gick jag och köpte munsårsplåster på Apoteket. Ganska coolt och inte speciellt osynligt, men betydligt bättre än kletsalvor och grejer. Det får bli sånt för hela slanten i detta utbrott ty jag vill inte ha någon skorpa och detta ska tydligen motverka det.
Skit skit skit.
Jag försov mig imorse också. Jag brukar gå hemifrån (eller brukar och brukar, jag har bott här en jobbmorgon bara) 07.15, men imorse vaknade jag 07.22. Klockjävel som inte pep. Så jag skyndade mig meget mycket och hann iväg 12 minuter senare och var faktiskt bara på skolan 10 minuter efter att eleverna anlänt. Ganska strongt om jag får säga det själv.
I helgen ska jag ta reda på hur man går för att kunna gå till Södervärn istället för att åka de här jävla stadsbussarna.
Igår skulle jag åka hem efter att ha åkt buss till Södervärn. Efter att ha ägnat 10 minuter åt att leta reda på vilken hållplats (det fanns a-k) jag skulle ta bussen ifrån upplevde jag följande: buss nummer 34 kom, jag gjorde mig redo med kortet i handen och såg bussen åka förbi. Tydligen tyckte busschauffören att bussjäveln var full... enligt mig fanns det gott om plats. Men jaja.
Nästa buss då? 25 minuter senare gick den. Jaha... jag väntade, väntade, väntade och väntade. 45 minuter senare (alltså 20 minuter försenad) kom den buss jag skulle på. Där fanns det plats för ca åtta personer och tack och gode lov var jag en av dessa åtta. Folk som stod längs med busslinjen var dock inte så glada. På ett ställe stannade bussen för att tala om att nästa kom alldeles bakom och att denna inte kunde ta upp folk och fick en galning om halsen som gastade om att de nog inte körde enligt tidtabell utan efter almanackan!
Jag gömde mig, jag är inte van sånt...
Vid hemfärd idag kom jag på den brighta idén att inte åka igenom hela stan med Lommabussen utan istället försöka komma av den så snabbt som möjligt och skita i konstiga buss 34 och istället ta buss 5 från Malmö c. Smart plan. Jag kom fram en kvart snabbare än jag hade gjort annars och ska hädanefter alltid göra på detta sätt vid hemfärd.
Idag blev jag rätt så illa behandlad. En elev sa något väldigt elakt till mig och jag vill hemskt gärna bara skaka av mig det och hänga upp det på elevens problem och allt. Men ändå kan jag inte låta bli att tänka på det och i förlängningen låta det påverka mig.
Det ska det inte få göra.
Fasiken.
Man borde få lära sig sådana här saker på lärarutbildningen. Hur hanterar man att bli illa behandlad av frustrerade snorungar?
Det är tydligen inte viktigt. Nej.
Den senaste tidens upptäckt som jag har gjort är denna:
Vad är det för fel på dagens kärringar? Jag vet att jag antagligen har sagt det förr, men det tål att sägas igen. Vad är problemet? Om jag står och väntar på en buss, bussen kommer och jag ställer mig alldeles vid trottoarkanten, varför tror då kärringar att de kan tränga sig före mig? Tror de att jag står där för min hälsas skull? För att det är kul? Eller tror de ingenting och anser bara att de själva är värda så mycket mer än en ung person?
Sitter det i den gråa jackan? De fotriktiga skorna? Den vita baskern i fluffigt garn? Rullvagnen? VAD?
Häromdagen när jag stod i kö för att köpa ett kort till mina bussresor (den här bloggen verkar onekligen ge intryck av att jag inte gör annat än att nyttja Skånetrafiken, det stämmer delvis iofs) så öppnades plötsligt en ny kassa och kassörskan sa "jag kan hjälpa nästa". Den unga tjejen som stod som tvåa i kön (efter den som expiderades) gick bort till kassan, precis i tid för att hinna före en kärring som stod längst bak i kön men som tydligen styrt kosan till den nya kassan, i tron om att hon var "nästa". Personen efter tjejen som faktiskt hann fram tänkte också byta kö, men fann sig plötsligt efter kärringen, som faktiskt stod sist i kön. Nu var ju hans förhandlingsläge helt värdelöst så han försökte röra sig tillbaka i kön som han kom ifrån men insåg då att han skulle bli tvungen att "tränga sig" framför mig. Han tittade med en frågande blick på mig och jag sa "ja, gå du, du stod ju faktiskt som trea i kön från början" samtidigt som jag var vänd mot kärringen. Hon sket i mig.
Jag känner att jag måste dra ytterligare ett exempel:
Jag skulle fylla på mitt rabattkort, återigen på en buss. Jag la fram 200 kr och berättade mitt ärende för chauffören. Chauffören knappade in det han skulle knappa in och började säga "vars..." och sen kom det en kärring från ingenstans som stoppade ner sitt kort för att hon tydligen hade så vansinnigt bråttom och fick på så sätt mina pengar på sitt kort. Efter att chauffören väldigt pedagogiskt, ingående och extremt tydligt förklarat för kärringen att hon snott mina pengar lyckades vi lösa det hela, det tog bara nästan 10 minuter, för att hon ansåg sig ha rätt att gå före vanligt folk.
KÄRRING.
Skit skit skit.
Jag försov mig imorse också. Jag brukar gå hemifrån (eller brukar och brukar, jag har bott här en jobbmorgon bara) 07.15, men imorse vaknade jag 07.22. Klockjävel som inte pep. Så jag skyndade mig meget mycket och hann iväg 12 minuter senare och var faktiskt bara på skolan 10 minuter efter att eleverna anlänt. Ganska strongt om jag får säga det själv.
I helgen ska jag ta reda på hur man går för att kunna gå till Södervärn istället för att åka de här jävla stadsbussarna.
Igår skulle jag åka hem efter att ha åkt buss till Södervärn. Efter att ha ägnat 10 minuter åt att leta reda på vilken hållplats (det fanns a-k) jag skulle ta bussen ifrån upplevde jag följande: buss nummer 34 kom, jag gjorde mig redo med kortet i handen och såg bussen åka förbi. Tydligen tyckte busschauffören att bussjäveln var full... enligt mig fanns det gott om plats. Men jaja.
Nästa buss då? 25 minuter senare gick den. Jaha... jag väntade, väntade, väntade och väntade. 45 minuter senare (alltså 20 minuter försenad) kom den buss jag skulle på. Där fanns det plats för ca åtta personer och tack och gode lov var jag en av dessa åtta. Folk som stod längs med busslinjen var dock inte så glada. På ett ställe stannade bussen för att tala om att nästa kom alldeles bakom och att denna inte kunde ta upp folk och fick en galning om halsen som gastade om att de nog inte körde enligt tidtabell utan efter almanackan!
Jag gömde mig, jag är inte van sånt...
Vid hemfärd idag kom jag på den brighta idén att inte åka igenom hela stan med Lommabussen utan istället försöka komma av den så snabbt som möjligt och skita i konstiga buss 34 och istället ta buss 5 från Malmö c. Smart plan. Jag kom fram en kvart snabbare än jag hade gjort annars och ska hädanefter alltid göra på detta sätt vid hemfärd.
Idag blev jag rätt så illa behandlad. En elev sa något väldigt elakt till mig och jag vill hemskt gärna bara skaka av mig det och hänga upp det på elevens problem och allt. Men ändå kan jag inte låta bli att tänka på det och i förlängningen låta det påverka mig.
Det ska det inte få göra.
Fasiken.
Man borde få lära sig sådana här saker på lärarutbildningen. Hur hanterar man att bli illa behandlad av frustrerade snorungar?
Det är tydligen inte viktigt. Nej.
Den senaste tidens upptäckt som jag har gjort är denna:
Vad är det för fel på dagens kärringar? Jag vet att jag antagligen har sagt det förr, men det tål att sägas igen. Vad är problemet? Om jag står och väntar på en buss, bussen kommer och jag ställer mig alldeles vid trottoarkanten, varför tror då kärringar att de kan tränga sig före mig? Tror de att jag står där för min hälsas skull? För att det är kul? Eller tror de ingenting och anser bara att de själva är värda så mycket mer än en ung person?
Sitter det i den gråa jackan? De fotriktiga skorna? Den vita baskern i fluffigt garn? Rullvagnen? VAD?
Häromdagen när jag stod i kö för att köpa ett kort till mina bussresor (den här bloggen verkar onekligen ge intryck av att jag inte gör annat än att nyttja Skånetrafiken, det stämmer delvis iofs) så öppnades plötsligt en ny kassa och kassörskan sa "jag kan hjälpa nästa". Den unga tjejen som stod som tvåa i kön (efter den som expiderades) gick bort till kassan, precis i tid för att hinna före en kärring som stod längst bak i kön men som tydligen styrt kosan till den nya kassan, i tron om att hon var "nästa". Personen efter tjejen som faktiskt hann fram tänkte också byta kö, men fann sig plötsligt efter kärringen, som faktiskt stod sist i kön. Nu var ju hans förhandlingsläge helt värdelöst så han försökte röra sig tillbaka i kön som han kom ifrån men insåg då att han skulle bli tvungen att "tränga sig" framför mig. Han tittade med en frågande blick på mig och jag sa "ja, gå du, du stod ju faktiskt som trea i kön från början" samtidigt som jag var vänd mot kärringen. Hon sket i mig.
Jag känner att jag måste dra ytterligare ett exempel:
Jag skulle fylla på mitt rabattkort, återigen på en buss. Jag la fram 200 kr och berättade mitt ärende för chauffören. Chauffören knappade in det han skulle knappa in och började säga "vars..." och sen kom det en kärring från ingenstans som stoppade ner sitt kort för att hon tydligen hade så vansinnigt bråttom och fick på så sätt mina pengar på sitt kort. Efter att chauffören väldigt pedagogiskt, ingående och extremt tydligt förklarat för kärringen att hon snott mina pengar lyckades vi lösa det hela, det tog bara nästan 10 minuter, för att hon ansåg sig ha rätt att gå före vanligt folk.
KÄRRING.
28 januari 2007
Flyttad
Hallå ellör!
Nu är jag flyttad. Jag har inte anammat göteborskan, men det kändes bra att skriva sådär, så nu gör jag det.
Jag har flyttat mig, katt, pojke och alla grejer till den finfina lägenheten i Malmö. Nu är bara kruxet att sakerna ska upp ur sina lådor och till sina rätta platser. Det kommer att ta tid. Eller det har rättare sagt redan tagit tid. Det finns bara max en handfull lådor kvar i lägenheten nu med saker i sig, därmed inte sagt dock att det är fårdigt. Nej, istället för att ligga i lådor ligger istället sakerna på golv, tak, hyllor, skåp och andra saker som kan uppbära en plan yta.
Vi har många ting att göra.
Jag tackar dock min extremt stora tur att det inte var dagens väder igår... idag spöregnar det nämligen. Jag gillar inte överdrivet mycket att flytta i spöregn. Nej nej.
Igår var det mellan 0 och 1 minusgrad och snö på marken och sol på himlen. Perfekt flyttväder.
Det finns dock en negativ sak med denna lägenhet och det är en sak som vi måste ta itu med för detta går icke. Golvet i badrummet lutar åt fel håll och vattnet rinner ut på golvet långt mot dörren istället för att rinna ner i brunnen efter dusch. Det är värdelöst. Någon har installerat något slags vattenlås under badkaret (karl, hahahaha) men det verkar ju inte göra mycket bra för mänskligheten.
Så småningom ska jag lägga upp bilder på bilddagboken på den fina lägenheten, men inte än ty vi är inte färdiga än.
Nästa quest ska bli att åka till ikea för denna inhandling:
- Tvålpump
- Sänglampor
- Dörrmatta
- Tidningsställ
- Rottingsaskar
- Vattenskrapa
- Påssamlare
- Sopgrej till badrum
Det är roligt att bo i en ny stad där ikea finns... jag saknar Lund litegrann... det känns lite som om det ska vara dags att åka hem snart. Knasigt.
Men jaja.. sånthär är livet. Das lebe (jag vet inte 8)
Ikea!
(Sa jag att jag är vansinnigt trött och inte vet vad jag skriver?)
Nu är jag flyttad. Jag har inte anammat göteborskan, men det kändes bra att skriva sådär, så nu gör jag det.
Jag har flyttat mig, katt, pojke och alla grejer till den finfina lägenheten i Malmö. Nu är bara kruxet att sakerna ska upp ur sina lådor och till sina rätta platser. Det kommer att ta tid. Eller det har rättare sagt redan tagit tid. Det finns bara max en handfull lådor kvar i lägenheten nu med saker i sig, därmed inte sagt dock att det är fårdigt. Nej, istället för att ligga i lådor ligger istället sakerna på golv, tak, hyllor, skåp och andra saker som kan uppbära en plan yta.
Vi har många ting att göra.
Jag tackar dock min extremt stora tur att det inte var dagens väder igår... idag spöregnar det nämligen. Jag gillar inte överdrivet mycket att flytta i spöregn. Nej nej.
Igår var det mellan 0 och 1 minusgrad och snö på marken och sol på himlen. Perfekt flyttväder.
Det finns dock en negativ sak med denna lägenhet och det är en sak som vi måste ta itu med för detta går icke. Golvet i badrummet lutar åt fel håll och vattnet rinner ut på golvet långt mot dörren istället för att rinna ner i brunnen efter dusch. Det är värdelöst. Någon har installerat något slags vattenlås under badkaret (karl, hahahaha) men det verkar ju inte göra mycket bra för mänskligheten.
Så småningom ska jag lägga upp bilder på bilddagboken på den fina lägenheten, men inte än ty vi är inte färdiga än.
Nästa quest ska bli att åka till ikea för denna inhandling:
- Tvålpump
- Sänglampor
- Dörrmatta
- Tidningsställ
- Rottingsaskar
- Vattenskrapa
- Påssamlare
- Sopgrej till badrum
Det är roligt att bo i en ny stad där ikea finns... jag saknar Lund litegrann... det känns lite som om det ska vara dags att åka hem snart. Knasigt.
Men jaja.. sånthär är livet. Das lebe (jag vet inte 8)
Ikea!
(Sa jag att jag är vansinnigt trött och inte vet vad jag skriver?)
25 januari 2007
Flyttblues
Det flyttas för fulla muggar idag. Eftersom jag jobbar 50% är jag ledig torsdag och fredag. Idag är det således torsdag och jag är därför ledig. Jag har putsat fönster, putsat kakel, putsat badkar (karl, hahahaha), tittat på konståkning och packat en massa. Det är smuts överallt på mig och överallt i lägenheten, dock, sakta men säkert händer det grejer här.
Förhoppningsvis kommer jag att finna mer lust att blogga i den nya lägenheten och den nya miljön... men just nu känns det bara som bläh.
Jag får på nåt sätt ingenting ut av det. Jag hoppas att det går över... eller gör jag det? Jag vet fan inte.
Jag har iaf haft roligt idag, jag slängde nämligen ett ägg rätt in i fasaden här på huset. Det kändes extremt busigt och väldigt roligt. Jag har aldrig äggat nåt... men nu har jag det. Hurra 8)
Clovis tycker att detta är ganska skoj.
21 januari 2007
Bilddagboken
.jpg)
För den som vill ha mer finns det fler bilder ungefär lika tjusiga som denna på http://haa.bilddagboken.se. Där finns även en förklaring till varför jag ser ut som jag gör.
Flytt.
16 januari 2007
Dagen E
Halli hallå där ute i stugorna. Idag är en stor dag utan något firande. Det är lite tråkigt men så kan det vara här i livet. Jag har nämligen efter en herrans massa år i skolan tagit examen idag. HURRA FÖR MIG!
Idag var slutseminariet gällande vår uppsats och det gick hur bra som helst. Opponenterna tog upp en massa konstiga saker, men det skiter jag i för de var inte för fem öre relevanta och den uppsats som de lagt upp var underkänd på alla möjliga sätt och det visade sig att de inte hade minsta clue om hur man skriver en uppsats.
HOHO!
Jag vill fira min examen... men det är väldigt talande att en del i mitt liv tar slut. Jag vandrar hem till ett studenthem där flyttlådorna står huller om buller och ska byta stad och boning i en och samma månad. Knasigt.
Men ändå. HURRA!
Nu ska jag byta om till mjukiskläder och packa ner lite grejer... OJ så skoj.
HURRA.
Idag var slutseminariet gällande vår uppsats och det gick hur bra som helst. Opponenterna tog upp en massa konstiga saker, men det skiter jag i för de var inte för fem öre relevanta och den uppsats som de lagt upp var underkänd på alla möjliga sätt och det visade sig att de inte hade minsta clue om hur man skriver en uppsats.
HOHO!
Jag vill fira min examen... men det är väldigt talande att en del i mitt liv tar slut. Jag vandrar hem till ett studenthem där flyttlådorna står huller om buller och ska byta stad och boning i en och samma månad. Knasigt.
Men ändå. HURRA!
Nu ska jag byta om till mjukiskläder och packa ner lite grejer... OJ så skoj.
HURRA.
14 januari 2007
Stormen Per
Extremt rolig bild från sydsvenskan. Den illustrerar stormen... dessa gossar verkar ha extremt skojigt.Rolig.
Resumé
Jaha.. varför skriver då aldrig jag? Jag vet inte... jag har känt och känner fortfarande att jag inte får ut något av att skriva och då är det kanske dumt att skriva.
Jaja.. jag kan iaf skriva lite om vad som har hänt mig hittills under detta år.
Jag åkte hem från Halland den tredje och fick samma dag ett samtal från en skola i Lomma om ett tvåveckorsvik. Tack och bock sa jag fast jag hade två intervjuer i veckan innan terminen skulle börja gällande andra jobb. Dessa intervjuer var i Höganäs och Kristianstad och alltså en bra bit bort från härligheten Lund. Kristianstad överraskade mig som en väldigt trevlig stad... skulle jag bo någon annanstans i Skåne förutom Helsingborg eller Lund/Malmö skulle detta vara staden att söka sig till. Stor och fin och REN. Ren är en väldigt bra sak, Malmö är inte så ren men den har andra fördelar.
Nåja, båda jobben hörde av sig och sa att jag var bortprioriterad. I fallet med Kristianstad var det lite tråkigt men med Höganäs var det nästan en lättnat. Lönen var skitdålig, tjänsten var på 80% (vilket alltid betyder att man jobbar 100% för mindre pengar än alla andra som jobbar 100%) och det tog i bästa fall 3,5 timmar att ta sig dit tur och retur. Kanske inte riktigt jätteattraktivt. Men det löste sig ju.
Så i måndags infann jag mig på skolan i Lomma och började informeras om allt som hände där, alla elever, upplägg etc. Väldigt trevligt och efter att ha jobbat några dagar blev jag också erbjuden en 50%:s tjänst. Extremt bra eftersom villkoret för uppsägning från min sida var att om jag fick ett jobb på 100% eller iaf mer än 50% som jag kan leva på (detta går, men det blir knappt) så kan jag gå utan någon notice.
Folket i Lomma är så snälla mot mig att skolan i Ängelholm framstår som mer och mer ett hellhole.
Så nu är jag en workinggirl med en examen på tisdag. Hoho!
Det känns lite vemodigt faktiskt, samtidigt som det känns högtidligt att jag äntligen är färdig med mina studier och får en examen. HURRA för mig. Detta ska firas, men det ska inte firas tillsammans med Mah. Jag har fått veta när själva examensgrejset ska vara och det var väldigt oinspirerande så det tänker jag högaktningsfullt skita i. Mellan klockan 10-12 på fredagförmiddag ska det vara. Jag blir irriterad. För det första skulle det kunna vara en idé att lägga en lärarutbildnings examen så att det överensstämmer med skolornas terminsskifte, det är säkert inte omöjligt att stjäla en vecka någonannanstans under utbildningen så att man i praktiken är färdig innan den 8e januari. Men det har de inte tänkt på. Sen lägger de avslutningshögtiden (innehållande tal och musik) på en vardagsförmiddag då ingen med jobb kan komma. Jobb har man förhoppningsvis och det är antagligen så pass nytt att det inte passar sig att be om ledigt två gånger i en vecka (examination på tisdagen innan).
Idiotiskt. Jag vill ha mat på kvällen, inget himla tal på förmiddagen.
Nej, så det får bli med de som jag har gått tillsammans med istället så kan Mah gå och fucka sig helt enkelt.
Ja, det kanske har framgått att exjobbet är färdigt och inlämnat och det ska examineras på tisdag.
Två ytterligare informationer kommer här:
1. I torsdags blev jag blixtsjuk. Jag var hemma hos H och fick plötsligt sjuka kramper i magen. Efter att ha haft något som liknar vinterkräksjukan i 24 timmar återhämtade jag mig och gick på partaj i gårkväll och det var väldigt skojigt. Nicklas hade dock abstinens efter att ha slutat snusa tre dagar tidigare så vi blev tvugna att fara hem i en väldig hast.
2. Snart är det flytt. Det är väldigt mycket lådor, papper, damm och annat krafs här i lägenheten nu. Igår rensade jag och N förrådet och jag reducerade mina barndomsprylelådor från sju till bara en, jag känner själv att jag är mycket duktig.
Idag har jag även slängt en massa grejer från lägenheten och packat lite random stuff, ganska strongt när man är rätt så bakistrött.
Flytten går av stapeln den 27 januari och sen blir vi bellevue-bor. Hurra!
Per är en stark storm... vi har varit ute på öppna fält idag och trott att vi skulle blåsa bort och försvinna. Coolt..
Fascinerande dock att det ALDRIG verkar gå att göra breda kraftverksgator för att klara fallande träd... men det är klart, det är svårt att mäta.
Jaja.. jag kan iaf skriva lite om vad som har hänt mig hittills under detta år.
Jag åkte hem från Halland den tredje och fick samma dag ett samtal från en skola i Lomma om ett tvåveckorsvik. Tack och bock sa jag fast jag hade två intervjuer i veckan innan terminen skulle börja gällande andra jobb. Dessa intervjuer var i Höganäs och Kristianstad och alltså en bra bit bort från härligheten Lund. Kristianstad överraskade mig som en väldigt trevlig stad... skulle jag bo någon annanstans i Skåne förutom Helsingborg eller Lund/Malmö skulle detta vara staden att söka sig till. Stor och fin och REN. Ren är en väldigt bra sak, Malmö är inte så ren men den har andra fördelar.
Nåja, båda jobben hörde av sig och sa att jag var bortprioriterad. I fallet med Kristianstad var det lite tråkigt men med Höganäs var det nästan en lättnat. Lönen var skitdålig, tjänsten var på 80% (vilket alltid betyder att man jobbar 100% för mindre pengar än alla andra som jobbar 100%) och det tog i bästa fall 3,5 timmar att ta sig dit tur och retur. Kanske inte riktigt jätteattraktivt. Men det löste sig ju.
Så i måndags infann jag mig på skolan i Lomma och började informeras om allt som hände där, alla elever, upplägg etc. Väldigt trevligt och efter att ha jobbat några dagar blev jag också erbjuden en 50%:s tjänst. Extremt bra eftersom villkoret för uppsägning från min sida var att om jag fick ett jobb på 100% eller iaf mer än 50% som jag kan leva på (detta går, men det blir knappt) så kan jag gå utan någon notice.
Folket i Lomma är så snälla mot mig att skolan i Ängelholm framstår som mer och mer ett hellhole.
Så nu är jag en workinggirl med en examen på tisdag. Hoho!
Det känns lite vemodigt faktiskt, samtidigt som det känns högtidligt att jag äntligen är färdig med mina studier och får en examen. HURRA för mig. Detta ska firas, men det ska inte firas tillsammans med Mah. Jag har fått veta när själva examensgrejset ska vara och det var väldigt oinspirerande så det tänker jag högaktningsfullt skita i. Mellan klockan 10-12 på fredagförmiddag ska det vara. Jag blir irriterad. För det första skulle det kunna vara en idé att lägga en lärarutbildnings examen så att det överensstämmer med skolornas terminsskifte, det är säkert inte omöjligt att stjäla en vecka någonannanstans under utbildningen så att man i praktiken är färdig innan den 8e januari. Men det har de inte tänkt på. Sen lägger de avslutningshögtiden (innehållande tal och musik) på en vardagsförmiddag då ingen med jobb kan komma. Jobb har man förhoppningsvis och det är antagligen så pass nytt att det inte passar sig att be om ledigt två gånger i en vecka (examination på tisdagen innan).
Idiotiskt. Jag vill ha mat på kvällen, inget himla tal på förmiddagen.
Nej, så det får bli med de som jag har gått tillsammans med istället så kan Mah gå och fucka sig helt enkelt.
Ja, det kanske har framgått att exjobbet är färdigt och inlämnat och det ska examineras på tisdag.
Två ytterligare informationer kommer här:
1. I torsdags blev jag blixtsjuk. Jag var hemma hos H och fick plötsligt sjuka kramper i magen. Efter att ha haft något som liknar vinterkräksjukan i 24 timmar återhämtade jag mig och gick på partaj i gårkväll och det var väldigt skojigt. Nicklas hade dock abstinens efter att ha slutat snusa tre dagar tidigare så vi blev tvugna att fara hem i en väldig hast.
2. Snart är det flytt. Det är väldigt mycket lådor, papper, damm och annat krafs här i lägenheten nu. Igår rensade jag och N förrådet och jag reducerade mina barndomsprylelådor från sju till bara en, jag känner själv att jag är mycket duktig.
Idag har jag även slängt en massa grejer från lägenheten och packat lite random stuff, ganska strongt när man är rätt så bakistrött.
Flytten går av stapeln den 27 januari och sen blir vi bellevue-bor. Hurra!
Per är en stark storm... vi har varit ute på öppna fält idag och trott att vi skulle blåsa bort och försvinna. Coolt..
Fascinerande dock att det ALDRIG verkar gå att göra breda kraftverksgator för att klara fallande träd... men det är klart, det är svårt att mäta.
30 december 2006
Nu är det snart nyår
Jag har gått igenom min blogg från januari till juni 2006 och upptäckt dessa saker:
1. Malmö högskola ska definitivt anmälas till Högskoleverket. När jag läser igenom det nu är det ju skapligt upprörande.
2. Mitt fysiska förfall började strax före jul och eskalerade i och med avklippning och färgning av håret. Detta ska under de första månaderna av 2007 kraftigt tas i tu med.
3. Jag gnäller så jävligt när jag är ensam. Innan jag blev ihop med Nicklas var det gnäll, gnäll, gnäll och åter gnäll.
4. Innan jag blev tillsammans med Nicklas gjorde jag också en massa grejer som jag inte gör nu. Går och fikar och annat sånt. Dock kan vissa av dessa saker härledas till att jag varit tillfångatagen av Ängelholm under nästan nio av de tjugo veckor som den senaste terminen varat.
Jag gör inga nyårslöften, men jag säger detta:
Jag älskar vatten. Vatten är det bästa jag vet och det har alltid varit det. Varför roar jag mig inte med att simma? Jag vet inte. Eller jo, jag vet. Till viss del är det för att det i Lund råder en kraftig brist av simhallar.
2007 ska jag börja simma oftare.
Jag älskar även att sjunga... men det är inte så mycket man kan göra åt det. Eftersom jag inte är kristen kan jag inte sjunga i någon kyrkokör...
Tråkigt.
Jag anar en kallelse från nedervåningen.
Hejsvej.
1. Malmö högskola ska definitivt anmälas till Högskoleverket. När jag läser igenom det nu är det ju skapligt upprörande.
2. Mitt fysiska förfall började strax före jul och eskalerade i och med avklippning och färgning av håret. Detta ska under de första månaderna av 2007 kraftigt tas i tu med.
3. Jag gnäller så jävligt när jag är ensam. Innan jag blev ihop med Nicklas var det gnäll, gnäll, gnäll och åter gnäll.
4. Innan jag blev tillsammans med Nicklas gjorde jag också en massa grejer som jag inte gör nu. Går och fikar och annat sånt. Dock kan vissa av dessa saker härledas till att jag varit tillfångatagen av Ängelholm under nästan nio av de tjugo veckor som den senaste terminen varat.
Jag gör inga nyårslöften, men jag säger detta:
Jag älskar vatten. Vatten är det bästa jag vet och det har alltid varit det. Varför roar jag mig inte med att simma? Jag vet inte. Eller jo, jag vet. Till viss del är det för att det i Lund råder en kraftig brist av simhallar.
2007 ska jag börja simma oftare.
Jag älskar även att sjunga... men det är inte så mycket man kan göra åt det. Eftersom jag inte är kristen kan jag inte sjunga i någon kyrkokör...
Tråkigt.
Jag anar en kallelse från nedervåningen.
Hejsvej.
29 december 2006
Årets, årets, årets und so weiter
Förutom Nicklas var det inte jättemycket som gjorde detta år ett populärt sådant. OS var iofs käckt, och att fotbollsVM går är alltid kul. Men helvetesterminen och sattyget från Mah förstörde min Lundakarneval, la mörker över min sommar och orsakade ett magsår under höstterminen.
När det löste sig började saker iofs peka uppåt, ty då fick vi även en ny lägenhet.
Nu gäller det bara att få jobb... annars har det jag gjort under 2006 varit värt ingenting.
Denna lista är självklart snodd från http://linderholm.blogg.se
Årets...
...Beslut:
Att flytta ihop med Nicklas och att flytta till Malmö
...Dumhet:
Att gå på lismande ord från handledare och att sedan visa känslor för Malmö Högskola
...Bästa film:
Brokeback mountain
...Sämsta film:
Marie Antoinette var ingen höjdare.. annars såg jag ju någon på tv någon natt som jag skrivit om här. Den var dålig.
...Inköp:
Sixten (datorn)
...Nostalgi:
Jag har inte direkt sett bakåt under detta år.. eller jo, ”före olyckan”-bakåt.
...Pinsamhet:
Lyckligtvis har jag förträngt det, men jag minns att jag sagt något extrempuckat som jag skämts mycket för senare.
...Låt:
Kan inte komma på någon nu.. kanske Muse – City of delusion
...Nya bekantskap:
Alla Nicklas vänner…
...Dummaste:
George Bush, fröken Rosing, min handledare under helvetesterminen…
...Jullåt:
Det måste nog bli Dollys Winter wonderland
...Sämsta jullåt:
Magnus Carlssons Wrap you up in paper… den var konstig.
...Ord:
Lilludd, det heter Clovis.
...Citat:
”Lata björnar har det alltid funnits” Emil.
...Dag:
11/3 när vi blev ihopslagna 8)
...Roligaste:
Det är inte haha-roligt men det var underbart när vinter-OS var… jävlar i min lilla låda.
...Tråkigaste:
Att inte ha fått åka upp och hälsa på mormor något alls…
...Felbedömning:
Äh, va? Vem vet detta?
höll du några av dina nyårslöften?
Tror inte att jag hade några så den frågan skulle jag ha kunnat stryka…
kommer du ha några nya för 2007?
Kanske i tysthet, skit du i det.
Blev någon/några av dina vänner föräldrar 2006?
Nej, men en av de närmaste blev det i oktober 2005
Dog någon som stod dig nära?
Tack gode gud nej
Är det något du saknade år 2006 som du vill ha år 2007?
Sinnesro, det finns inte mycket av den varan just nu trots att jag i skrivande stund befinner mig på julledighet.
Vilket datum från år 2006 kommer du alltid minnas, och varför?
Har inte den här frågan redan varit? Som omväxling kan jag väl ta 22/2 för då fyllde jag år och Anja tog OS-guld
Vad var din största framgång 2006?
Att få godkänt och väl godkänt på praktiken och att kunna kämpa igenom att få göra praktiken under denna termin.
Har du varit sjuk eller skadat dig?
Gammal skada från året innan bara…
Vad spenderade du mest pengar på?
Om inte hyra eller andra fasta utgifter räknas så måste jag nog säga kläder.
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Nicklas existens.. den gör mig glad varje dag.
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om år 2006?
Man kan ju bara komma ihåg det som är i ropet nu… Sandi Thomas – I wish I was a punkrocker kanske. Kommer inte på någon mer.
Var du gladare eller ledsnare 2006 jämfört med tidigare år?
Mycket ledsnare tyvärr…
Rikare eller fattigare?
Nog lite fattigare eftersom jag jobbade förra året på sommaren och i år var det bara studier.
Vad önskar du att du gjort mer?
Tränat
Vad önskar du att du gjort mindre?
Ätit
Hur tillbringade du julen?
Med mor, far, bror, bror, svägerska, syster, svåger, Clovis i Falkenberg
Blev du kär i år?
Ja 8)
Favoritprogram på teve?
Det varierar kraftigt… men Extreme machines och Äntligen hemma är kuligt.
Hatar du någon nu som du inte hatade i början av 2006?
Ja, innerligt. Mitt spontana svar på denna fråga var ”nej, man ska inte hata” men sen kom jag på att jag inte alls kan hysa någon annan känsla för … vem annars … handledaren.
Bästa boken du läste i år?
Jag läser lärarutbildning, alla böcker jag läser är skit.
Största musikaliska upptäckten?
Ingen upptäckt i år. Förutom möjligen Muses senaste skiva… gruppen hade jag dock upptäckt många år tidigare.
Något du önskade dig och fick?
Ja, en sweetheart.
Vad gjorde du på din födelsedag?
Packade flyttkartonger och åt middag på nationen med M och H.
Vad fick dig att må bra?
Kärlekssejourer till Kba
Vilken politisk debatt engagerade dig mest?
Valrörelsen, hela.
En värdefull läxa du lärt dig i år?
Tala inte om vad du ska rösta på. Då kommer du att ställas till svars för vad DITT parti gör ifall de vinner regeringsmakten.
Citera en sångtext som summerar 2006:
Happy new year, happy new year (bättre lycka nästa år)
Årets plagg:
Fy fan, detta år har i klädhänseende varit ett analhål. BÄTTRE nästa år tack. (freudiansk felskrivning när jag först skrev ”BÄTTRE nästa hål” haha)
Året resa:
Alldeles för få resor tyvärr… Det får väl vara att jag fick se Kba och trakterna däromkring.
Årets upplevelse:
Men sluta nu… magnetröntgen av huvet.
Året spel:
Jag spelar inte spel.
Årets fest:
Klent med fester detta år… inte bra.
3 ord om 2006:
dåligt, bra, slut
Årets bästa smeknamn:
Lilludd
Årets konsert:
Jag har inte varit på någon konsert… eller så har jag det men dessa gör inget för mig.
Årets godaste pizza:
”Aptiten – den bästa biten” har de bästa pizzorna… förutom den där gången jag spydde av den. Då var den äcklig.
Årets gladlåt:
Finns ingen
Årets sämsta inköp:
Många saker, alla kläder jag har, fula som stryk.
Årets dricka:
Latte
Årets sämsta ragg:
Alla ragg under detta år har varit bra
Årets fylla:
Minns inte det du, ligger i sakens natur.
När det löste sig började saker iofs peka uppåt, ty då fick vi även en ny lägenhet.
Nu gäller det bara att få jobb... annars har det jag gjort under 2006 varit värt ingenting.
Denna lista är självklart snodd från http://linderholm.blogg.se
Årets...
...Beslut:
Att flytta ihop med Nicklas och att flytta till Malmö
...Dumhet:
Att gå på lismande ord från handledare och att sedan visa känslor för Malmö Högskola
...Bästa film:
Brokeback mountain
...Sämsta film:
Marie Antoinette var ingen höjdare.. annars såg jag ju någon på tv någon natt som jag skrivit om här. Den var dålig.
...Inköp:
Sixten (datorn)
...Nostalgi:
Jag har inte direkt sett bakåt under detta år.. eller jo, ”före olyckan”-bakåt.
...Pinsamhet:
Lyckligtvis har jag förträngt det, men jag minns att jag sagt något extrempuckat som jag skämts mycket för senare.
...Låt:
Kan inte komma på någon nu.. kanske Muse – City of delusion
...Nya bekantskap:
Alla Nicklas vänner…
...Dummaste:
George Bush, fröken Rosing, min handledare under helvetesterminen…
...Jullåt:
Det måste nog bli Dollys Winter wonderland
...Sämsta jullåt:
Magnus Carlssons Wrap you up in paper… den var konstig.
...Ord:
Lilludd, det heter Clovis.
...Citat:
”Lata björnar har det alltid funnits” Emil.
...Dag:
11/3 när vi blev ihopslagna 8)
...Roligaste:
Det är inte haha-roligt men det var underbart när vinter-OS var… jävlar i min lilla låda.
...Tråkigaste:
Att inte ha fått åka upp och hälsa på mormor något alls…
...Felbedömning:
Äh, va? Vem vet detta?
höll du några av dina nyårslöften?
Tror inte att jag hade några så den frågan skulle jag ha kunnat stryka…
kommer du ha några nya för 2007?
Kanske i tysthet, skit du i det.
Blev någon/några av dina vänner föräldrar 2006?
Nej, men en av de närmaste blev det i oktober 2005
Dog någon som stod dig nära?
Tack gode gud nej
Är det något du saknade år 2006 som du vill ha år 2007?
Sinnesro, det finns inte mycket av den varan just nu trots att jag i skrivande stund befinner mig på julledighet.
Vilket datum från år 2006 kommer du alltid minnas, och varför?
Har inte den här frågan redan varit? Som omväxling kan jag väl ta 22/2 för då fyllde jag år och Anja tog OS-guld
Vad var din största framgång 2006?
Att få godkänt och väl godkänt på praktiken och att kunna kämpa igenom att få göra praktiken under denna termin.
Har du varit sjuk eller skadat dig?
Gammal skada från året innan bara…
Vad spenderade du mest pengar på?
Om inte hyra eller andra fasta utgifter räknas så måste jag nog säga kläder.
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Nicklas existens.. den gör mig glad varje dag.
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om år 2006?
Man kan ju bara komma ihåg det som är i ropet nu… Sandi Thomas – I wish I was a punkrocker kanske. Kommer inte på någon mer.
Var du gladare eller ledsnare 2006 jämfört med tidigare år?
Mycket ledsnare tyvärr…
Rikare eller fattigare?
Nog lite fattigare eftersom jag jobbade förra året på sommaren och i år var det bara studier.
Vad önskar du att du gjort mer?
Tränat
Vad önskar du att du gjort mindre?
Ätit
Hur tillbringade du julen?
Med mor, far, bror, bror, svägerska, syster, svåger, Clovis i Falkenberg
Blev du kär i år?
Ja 8)
Favoritprogram på teve?
Det varierar kraftigt… men Extreme machines och Äntligen hemma är kuligt.
Hatar du någon nu som du inte hatade i början av 2006?
Ja, innerligt. Mitt spontana svar på denna fråga var ”nej, man ska inte hata” men sen kom jag på att jag inte alls kan hysa någon annan känsla för … vem annars … handledaren.
Bästa boken du läste i år?
Jag läser lärarutbildning, alla böcker jag läser är skit.
Största musikaliska upptäckten?
Ingen upptäckt i år. Förutom möjligen Muses senaste skiva… gruppen hade jag dock upptäckt många år tidigare.
Något du önskade dig och fick?
Ja, en sweetheart.
Vad gjorde du på din födelsedag?
Packade flyttkartonger och åt middag på nationen med M och H.
Vad fick dig att må bra?
Kärlekssejourer till Kba
Vilken politisk debatt engagerade dig mest?
Valrörelsen, hela.
En värdefull läxa du lärt dig i år?
Tala inte om vad du ska rösta på. Då kommer du att ställas till svars för vad DITT parti gör ifall de vinner regeringsmakten.
Citera en sångtext som summerar 2006:
Happy new year, happy new year (bättre lycka nästa år)
Årets plagg:
Fy fan, detta år har i klädhänseende varit ett analhål. BÄTTRE nästa år tack. (freudiansk felskrivning när jag först skrev ”BÄTTRE nästa hål” haha)
Året resa:
Alldeles för få resor tyvärr… Det får väl vara att jag fick se Kba och trakterna däromkring.
Årets upplevelse:
Men sluta nu… magnetröntgen av huvet.
Året spel:
Jag spelar inte spel.
Årets fest:
Klent med fester detta år… inte bra.
3 ord om 2006:
dåligt, bra, slut
Årets bästa smeknamn:
Lilludd
Årets konsert:
Jag har inte varit på någon konsert… eller så har jag det men dessa gör inget för mig.
Årets godaste pizza:
”Aptiten – den bästa biten” har de bästa pizzorna… förutom den där gången jag spydde av den. Då var den äcklig.
Årets gladlåt:
Finns ingen
Årets sämsta inköp:
Många saker, alla kläder jag har, fula som stryk.
Årets dricka:
Latte
Årets sämsta ragg:
Alla ragg under detta år har varit bra
Årets fylla:
Minns inte det du, ligger i sakens natur.
Ögon, sidor och dusch
Var är Clovis? 8)
Nu är 33 sidor färdiga av exjobbet. Jag vet inte hur många sidor det ska vara och jag tror inte att det finns någon sådan ram, det viktiga är väl vad man har i det. Med tanke på att hela analysdelen och den del där resultatet efter intervjuerna redovisas saknas så får vi tippa på att det kommer att bli många fler än 33 sidor.
Men tjusigt blir det, jävlar i min lilla låda.
Jag måste duscha. Det gruvar jag mig lite för. Duschen här hos mor och far är nämligen ett badkar (ibland skriver folk badkarl, det är så roligt att jag inte vet hur jag ska klara mig) och ett snetak. Alltså: man kan inte stå upprätt i badkaret och duscha, man kan inte ens stå hukande utan man måste sitta ner. Dessutom finns det inget draperi, vilket gör det hela ännu mer komplicerat.
Gah.
27 december 2006
Insikt
Rätt ofta hör man floskler, klyschor eller vad man nu vill kalla dem. Det ligger liksom i sakens natur. Ibland, inte särskilt ofta, hör man dessa fraser i ett sammanhang som gör att man inte ser på dem i den vanliga slitna dr Phil-populärkultur-skruden utan man ser dem för vad de faktiskt innebär. En sådan sak hände mig idag. På någon kanal som SVT har sändes en dokumentär om fyra kvinnor som besökte ett kloster under 40 dagar. En av kvinnorna snyftade mycket under sitt möte med en av nunnorna och sa att hon så gärna ville att alla skulle "approve of her", d.v.s. godkänna henne. Nunnan sa då:
Det enda som är viktigt är om du godkänner dig själv, om andra godkänner dig eller ej är inte viktigt.
Så himla sant. Det är visserligen hört hundra gånger men då har man bara sett det som just en floskel utan egentlig innebörd. Men nu blev det av någon anledning något annat. Att bli godkänd. Det kan man bli av skolan, instanser av andra slag, kurser man går igenom och sin partner kanske. Jag har aldrig någonsin funderat på att just godkänna mig själv. Visst har jag tänkt att jag är värd något som människa och så vidare, men jag har inte godkänt mig själv. Däremot har jag underkänt mig själv.
Jag går omkring som om jag var mitt i en uppgift. Denna uppgift ska bli färdig och sedan ska jag bli godkänd. Just nu är jag inte godkänd i mina ögon, väldigt långt ifrån faktiskt.
Jag känner mig falsk, oäkta, oärlig, ovärdig och en massa andra saker som börjar med o, men framför allt känner jag mig underkänd.
Jag är nog den enda som tycker såhär om mig själv. Eller inte, men i vilket fall som helst är det inte många med mig som tycker att jag är underkänd som människa. Det vet jag, för jag har alltid haft varma människor omkring mig.
Trots att jag vet att jag har en stor och bra familj som tycker att jag är godkänd, goda vänner som tycker att jag är godkänd och världens bästa N som också tycker att jag är godkänd så känner jag det ändå som om slutbetyget på mig fram till mitt 25:e levnadsår är att jag är underkänd. Det kan ju bara vara en följd av att jag själv inte godkänner mig.
Jag har ingen aning om hur jag ska kunna godkänna mig själv. Inte en jävla susning.
Nu kändes allt helt plötsligt ännu tyngre än innan.
Det enda som är viktigt är om du godkänner dig själv, om andra godkänner dig eller ej är inte viktigt.
Så himla sant. Det är visserligen hört hundra gånger men då har man bara sett det som just en floskel utan egentlig innebörd. Men nu blev det av någon anledning något annat. Att bli godkänd. Det kan man bli av skolan, instanser av andra slag, kurser man går igenom och sin partner kanske. Jag har aldrig någonsin funderat på att just godkänna mig själv. Visst har jag tänkt att jag är värd något som människa och så vidare, men jag har inte godkänt mig själv. Däremot har jag underkänt mig själv.
Jag går omkring som om jag var mitt i en uppgift. Denna uppgift ska bli färdig och sedan ska jag bli godkänd. Just nu är jag inte godkänd i mina ögon, väldigt långt ifrån faktiskt.
Jag känner mig falsk, oäkta, oärlig, ovärdig och en massa andra saker som börjar med o, men framför allt känner jag mig underkänd.
Jag är nog den enda som tycker såhär om mig själv. Eller inte, men i vilket fall som helst är det inte många med mig som tycker att jag är underkänd som människa. Det vet jag, för jag har alltid haft varma människor omkring mig.
Trots att jag vet att jag har en stor och bra familj som tycker att jag är godkänd, goda vänner som tycker att jag är godkänd och världens bästa N som också tycker att jag är godkänd så känner jag det ändå som om slutbetyget på mig fram till mitt 25:e levnadsår är att jag är underkänd. Det kan ju bara vara en följd av att jag själv inte godkänner mig.
Jag har ingen aning om hur jag ska kunna godkänna mig själv. Inte en jävla susning.
Nu kändes allt helt plötsligt ännu tyngre än innan.
Middledag
Det finns en sak som gör mig helt galen. Jag vet inte riktigt varför... men jag exploderar nästan inombords. Saken är: om någon ändrar inställningarna på min dator. Jag blir galen. Jag blir fullständigt tokig. Ge fan i min dator. Man får använda den och låna den och allt sånt om man frågar snällt men ändra inga jävla inställningar. Detta har N fått lära sig the hard way och nu i julas tror jag att min bror och hans fru skulle vara lustiga så de ändrade textstorlek och ikonstorlek. Jag trodde att jag skulle dö. Med tänderna fast inbäddade i båda kinderna gick jag metodiskt igenom vad som skulle ändras tillbaka och sedan gick jag och la mig med alldeles för högt blodtryck.
Nu har någon haft den goda smaken att dra ut min strömsladd så batterierna har tagit slut och dessutom på ett sådant sätt att strömsladden inte gick att finna. Det kan inte vara Clovis ty den sitter så pass hårt bakpå datorn att man knappt kan få bort den som människa. Istället är det någon människa i detta hushåll som har tänkt att det var en skitbra idé. Verkligen. Hur bra som helst.
Jag tror att jag har något problem, men jag vill bara skrika
ge fan i min dator
fast jag behärskar mig väldigt mycket.
Men allvarligt:
Ge fan i min dator.
Jag behöver nog vård.
Idag har jag fått ett par nya springskor av min far. Oh the joy! Nu kan jag springa utan att punktera hälen varje gång. När vi har flyttat kan jag också springa på ett ställe som inte är världens tråkigaste, fulaste och mest översvämmade. JA!
Jag ska springa bland lyxvillor med pool och drömma om att jag en dag ska tjäna in så pass mycket pengar att jag också kan ha en kamera som bevakar ingången.
Tjohoo!
Fast har jag något jobb? Nej. Har jag några pengar? Ja. Jag fick 75 kr över efter betalda räkningar och hyra. Sprätt ska jag sätta på dem. Dessutom har jag vunnit lika mycket till på juletrisslotter. Det är tur det.
Nu ska vi nog åka till Varberg. Toodeloo.
Nu har någon haft den goda smaken att dra ut min strömsladd så batterierna har tagit slut och dessutom på ett sådant sätt att strömsladden inte gick att finna. Det kan inte vara Clovis ty den sitter så pass hårt bakpå datorn att man knappt kan få bort den som människa. Istället är det någon människa i detta hushåll som har tänkt att det var en skitbra idé. Verkligen. Hur bra som helst.
Jag tror att jag har något problem, men jag vill bara skrika
ge fan i min dator
fast jag behärskar mig väldigt mycket.
Men allvarligt:
Ge fan i min dator.
Jag behöver nog vård.
Idag har jag fått ett par nya springskor av min far. Oh the joy! Nu kan jag springa utan att punktera hälen varje gång. När vi har flyttat kan jag också springa på ett ställe som inte är världens tråkigaste, fulaste och mest översvämmade. JA!
Jag ska springa bland lyxvillor med pool och drömma om att jag en dag ska tjäna in så pass mycket pengar att jag också kan ha en kamera som bevakar ingången.
Tjohoo!
Fast har jag något jobb? Nej. Har jag några pengar? Ja. Jag fick 75 kr över efter betalda räkningar och hyra. Sprätt ska jag sätta på dem. Dessutom har jag vunnit lika mycket till på juletrisslotter. Det är tur det.
Nu ska vi nog åka till Varberg. Toodeloo.
26 december 2006
Såhär ser jag ut när jag satt på mig mors gamla glasögon och är allmänt osminkad och annandagssunkig. På bilden ser man iofs det halsband jag fick av darling-N, mycket mycket fint. 8)
Mor och far verkar verkligen vilja att jag ska titta på nån dramakomediserie från 60-talet. Jag kom undan nu med en mycket fast ton. När det började reste jag mig från tevesoffan och sa "nejdu", far sa att han tyckte att jag skulle se det, att det var kultur och bra saker. Jag ville inte se och sa "nee". Mor sa "jo, jag håller med far, jag tycker att du ska se". "Ja, men nej" sa jag och gick ut ur rummet. Väl uppe vid datorn ropade mor "ska du inte se?" upp för trappen. "Nej" svarade jag. Efter någon minut kom mor upp för trappen och tyckte att jag borde se det hela. Jag tackade än en gång nej och det var det sista.
De verkar verkligen vilja att jag ska se. Men jag. vill. inte.
Jag har spenderat hela min dag med att ligga framför teven och se diverse naturprogram och det lär bli ungefär samma kvällsaktivitet så jag kände att jag behövde en liten paus.
Så så blev det.
Jag har inget jobb.. alltså ingen försörjning alls alldeles strax. Jag har sökt jobb, jävlar i min lilla låda. Jag har sökt och varit på intervjuer och hej och hå... but there is nothing. Bara för förskolelärare och ma/no.
Kul.
Jag har en kvarts miljon i studieskulder och får inget jobb på det.
Kul.
Jag är inte byggd för att klara av sånt här. Till skillnad från andra jag känner som det alltid av någon magisk anledning ordnar sig för (jag är inte alls bitter) med både jobb och bostad trots att de varken söker det ena eller det andra, så ordnar det sig inte för mig.
Jag kan mycket väl hamna på gatan. Jag får väl stå vid stationen i Malmö och sjunga "Eternal flame" eller något. Tänk på mig när ni går förbi.
Adjö.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)