Clovis ladies and gentlemen

Clovis är psykiskt störd. Hon sitter i fönstret och tittar ut i godan ro. Jag närmar mig smygiskt och tittar på henne med ett öga förbi dörrkarmen till rummet. Hon anar att något är på g och vänder sig om och får syn på mig smygandes i dörröppningen. Hon stelnar till och tittar på mig med stora runda ögon. Mjäo? Jag säger ingenting. Mjäo! Säger Clovis igen och börjar måtta ett hopp ner på golvet. I samma stund som hon hoppar säger hon mrrru? När hon väl är nere på golvet smyger hon också runt en byrå och tittar på mig på samma sätt som jag tittar på henne - med bara ett öga synligt. Vi tittar en stund så på varandra tills hon hoppar fram och säger ääo! och börjar klösa på en klöspinne som står alldeles under där jag står och smyger. Äo äo ääääo ger hon ifrån sig medans hon klöser och samtidigt stelnar mitt i en klös för att stirra ut mig som jag stirrar ut henne. Till slut finns det ingen utväg och hon säger ÄÄO och springer iväg och gömmer sig under soffan. Jag satte mig i fåtöljen med benen uppdragna och hon kommer skuttandes och undrar om vi inte skulle leka mer. Klart att vi ska Clovisarna. Så jag viftar med täcket så hon kan skutta på det och det gör hon. När hon lägger sig på rygg för att visa den fina fläcken hon har på magen klappar jag henne på magen. Hon är då dock för upphirrad och tar ett grepp om min hand. "Nej, LAGEN" säger jag då myndigt och hon tittar på mig med stora ögon och liten mun. Eeo? säger hon mycket litet och går sen iväg för att tvätta sig lite. Hon är cool min katt. Hon kan underhålla en en hel dag.