The days

Idag auskulterade jag på en religionslektion. Min handledare var läraren och han pratade om hur det var viktigt att ha balans i kroppen, livet och humöret för att må bra. Ikväll sitter jag här och tror att jag aldrig kan få balans. Jag är aldrig nöjd. Jag är inte nöjd med kläder, bostäder, jobb eller något annat, jag vill bara förändra mig hela tiden. Jag läste i nån av gratistidningarna en krönika om att vara lägenhetsjunkie... jag tror att jag är en sån. Jag vet inte hur många gånger jag har flyttat, men det börjar väl närma sig 10 snart och jag är inte till åren kommen ännu. Jag undrar hur det ska sluta.
Dock, denna episod är ganska nödvändig eftersom det nog inte gillas skitmycket att jag bor i en studentlägenhet utan att vara student.
I fredags var jag och N på ytterligare en visning på en lägenhet och det som vi trodde att vi skulle våndas över under helgen har blivit en mycket längre episod. Kvinnan som handhar ärendet var sjuk i måndags och idag sa hon att hon skulle "se över det hela"... vilket antagligen bara kan betyda att hon vill vänta till någon annan ringer som har bättre ekonomiska förhållanden.
Bajs bajs bajs.
Jag vill att någon av sakerna ska lösa sig... antingen vill jag ha ett jobb, eller gärna en lägenhet men at the very least vore det fint om tiden bara kunde flyga förbi så jag fick bli färdig med praktiken och njuta av julen. Njutandet förutsätter att vi har ett hem att åka tillbaka till och någon slags inkomstkälla i framtiden. Som det ser ut nu är det ganska mörkt i min framtid... men samtidigt måste man försöka tänka på att ett telefonsamtal är allt som krävs och det tar inte lång tid när det väl kommer.
Men jag vill att det ska komma nu.
Jag börjar förstå folk som pluggar tills de är 45 år gamla, man blir inte avvisad på samma sätt i studieverksamhet, det handlar bara om försörjning.

Imorgon ska jag ringa till ett ställe där de sökte folk och där jag verkligen vill jobba för det verkade himla gemytligt och trevligt. Vad nu det ska leda till... jag är ju inte ens färdig än.
Nåja.

Jag verkar ha drabbats av någon mystisk slags huvudvärk som inte har velat lämna mig ifred förutom just idag. Den sitter som en huva från nacken och uppåt och värker och värker. Det är ingen vanlig huvudvärk, det känns. Vanlig huvudärk brukar kunna avhjälpas med antingen sömn, vatten, mat, choklad eller frisk luft... mot denna hjälper inget. Kommer den så sitter den resten av dagen och är ibland försvunnen timmen efter uppgång nästa dag, ibland inte. Dessutom blir jag alldeles skakig och förvirrad och känner mig extremt okry.. trots att det egentligen bara är huvudvärk.
Dåligt.
Idag är jag som skrivet förskonad så jag vill vara uppe så länge som möjligt... men jag börjar bli lite trött nu, så det är väl dags att lägga ner. Adieu.